Hållbarhetsanalys

Här hittar du vår hållbarhetsanalys. Du hittar till exempel våra hållbarhetsindikatorer som bedömer framstegen mot FN:s globala mål för hållbar utveckling.

Kvinna sitter och jobbar med växter i ett växthus

Hållbarhetsanalys

Ökande utsläpp och fördröjning av den gröna omställningen

November 2024: Läs mer här på sidan 26 (PDF)

Vad kommer utfallet av presidentvalet att innebära för den amerikanska klimatpolitiken och hur kommer det att påverka det globala klimatarbetet? Presidentkandidaten Donald Trump förväntas öka produktionen av fossila bränslen och kommer att införa handelsbarriärer som sannolikt kommer att fördröja den gröna omställningen och öka USA:s utsläpp på kort sikt. Men näringslivet och statspolitiker kan motverka dessa åtgärder.

I takt med att temperaturen stiger ökar även kostnaderna

Augusti 2024: Läs mer på sidan 40 här (PDF)

De globala klimatförhållandena försämrades ytterligare i sommar med rekordhöga temperaturer och en eskalering av extrema väderhändelser. Ansträngningarna som krävs för att vända dessa trender blir tyvärr allt större för varje år som går. Den ekonomiska påverkan är betydande men varierar över hela Europa. En ny trend inom turismen väcker uppmärksamhet för dess potentiella ekonomiska fördelar – men de mätbara effekterna verkar små.

Stabilitet och hållbarhet – ljusare utsikter men risker kvarstår

2024 Q1: Läs hela analysen/rapporten här (PDF)

Sverige: Stagnerande ekonomi
Baltikum: Återhämtning med kvarstående avvikelser
Risker: Geopolitik, protektionism, konkurrenskraft och penningpolitiska eftersläpningar
Miljömässig hållbarhet: Stora avvikelser och otillräckliga framsteg

Den svenska ekonomin steg överraskande under första kvartalet. Större delen av ökningen förklaras dock av positivt bidrag från varulager, vilket inte nödvändigtvis är ett tecken på styrka. Även bostadsinvesteringarna fortsatte att falla och hushållens konsumtion var svag. Den största överraskningen kom från företagsinvesteringar som var högre än väntat. Arbetsmarknaden fortsatte också att försämras. Sammantaget var de verkliga ekonomiska siffrorna i linje med våra förväntningar.

Riksbanken stannade som väntat kvar i juni efter att ha sänkt styrräntan till 3,75 % för första gången på åtta år i maj. Vi räknar med att Riksbanken sänker styrräntan ytterligare tre gånger i år, med nästa sänkning i augusti. Tillbaka på en fallande kurs väntas bolåneräntorna förbli ganska höga under resten av året, vilket kommer att fortsätta avböja bostadspriserna.

Lettlands och Litauens ekonomier har fått en stark start på 2024 – BNP i båda länderna ökade med nästan 1 % under första kvartalet. Den estniska ekonomin krympte fortfarande, men det finns tecken på att en återhämtning är mycket sannolik under årets andra hälft. Inflationen har sjunkit under 1 % i Lettland och Litauen men är fortfarande något förhöjd i Estland, främst på grund av skattehöjningar i början av året. Den främsta källan till tillväxt i år kommer sannolikt att vara återhämtningen av hushållens konsumtion, eftersom hushållens köpkraft ökar snabbt.

I Baltikum fortsätter lönerna att växa snabbare än produktiviteten, och regeringarna förstärker arbetskostnadsökningen genom att eventuellt höja minimilönerna för mycket. Stigande enhetsarbetskraftskostnader i Baltikum kan börja försvaga den internationella konkurrenskraften och skada exportens återhämtning. Även om arbetskostnaderna i Baltikum fortfarande ligger långt under EU-genomsnittet är de högre än i flera östra och södra EU-länder. Effekterna på exportmarknadsandelarna verkar hittills begränsade, men produktivitetshöjande reformer och investeringar behövs för att hålla de baltiska ekonomierna på en hållbar tillväxtväg.

Framstegen för att uppnå målen för hållbar utveckling (SDG:er) har stannat upp och är otillräckliga för att uppnå alla 17 SDG:er till 2030. De baltiska länderna uppvisar stora ojämlikheter inom landet. Styrningsfrågorna är också angelägna och kräver mycket mer framsteg. Estland och Lettland hamnar på efterkälken när det gäller miljöskyddsmålen, men Litauen ligger efter och behöver skärpa sitt spel. Även i Sverige kvarstår utmaningar, trots betydligt bättre resultat över SDG:erna.

ESG-obligationsmarknaden leder den ekonomiska återhämtningen

Förra året växte marknaden för hållbara obligationer i SEK i rekordfart och 2024 ser ut att bli ännu ett starkt år med nya rekord i sikte. Investeringar i näringslivet bidrog främst till den ökade volymen hållbara investeringar och marknadsandelen har ökat kraftigt sedan 2018. Natomedlemskapet förväntas öka trycket på infrastrukturinvesteringar, vilket kan gynna den gröna omställningen på längre sikt, men det finns också risk för att andra investeringar trängs ut.

2024: Läs hela analysen/rapporten på sidan 28 (PDF)

Europa – energikapplöpning på två fronter

EU:s förnybara energikapacitet nådde en rekordhög nivå 2023 och i juli höjde EU sitt bindande förnybara energimål för 2030 från 32 % till minst 42,5 % av den totala energiförbrukningen. Därmed tar EU avgörande steg mot en mer hållbar ekonomi. Med världen som investerar rekordstora mängder i förnybar energi och därmed i den gröna omställningen finns det ett ”men”. Utbyggnaden av förnybar energi är inte den enda energikapplöpningen som pågår. EU:s medlemsstater, särskilt de som tidigare var mer beroende av rysk gas, har också investerat miljarder euro i att bygga nya terminaler för flytande naturgas (LNG) och har upplevt en betydande ökning av LNG-importen. Denna energikapplöpning på två fronter kan fördröja övergången.

2024: Läs mer på sidan 17 i rapporten Swedbank Economic Outlook (PDF)

Minskad inflation, minskad tillväxt

Sverige: Fortsatt vinterblås i den ekonomiska aktiviteten
Baltikum: Ökande köpkraft men svag export
Risker: Strama ekonomiska förutsättningar, högre arbetslöshet, geopolitiska spänningar
Miljömässig hållbarhet: Fortsatta förbättringar behövs

2023 Q3: Läs hela analysen här (PDF)

Dilemmat med statsskulden i en värmande värld

I kölvattnet av de senaste extrema händelserna, som covid-19-pandemin och Rysslands invasion av Ukraina, har regeringar uppmanats att anta en ”vad som helst”-strategi för att hjälpa medborgare och företag att stå emot effekterna av dessa händelser. Detta har lett till större finanspolitiska underskott i de flesta länder, och nu står många av dessa länder inför hög skuldsättning, stigande räntor och svaga tillväxtutsikter. Även de offentliga finanserna kommer sannolikt att sättas under ännu större press under de kommande åren på grund av en åldrande befolkning och ökade försvarsutgifter. Den här situationen är utmanande och kan tynga ner insatserna för att hantera klimatkrisen. Läs mer om det här.

15 november 2023: Läs hela analysen här

Rasande stormar, stigande kostnader

Den ökade yttemperaturen ökar sannolikheten för extrema väderhändelser som värmeböljor, översvämningar eller stormar. Hittills har de realiserade ekonomiska förlusterna i Norden och Baltikum varit relativt begränsade inom det bredare europeiska sammanhanget. Trots detta kommer de största riskerna från externa källor, som störningar i leveranskedjan och ökade produktpriser.

22 augusti 2023: Läs hela analysen och makrofokuset här (PDF)

Stabilitet och hållbarhet – Baltiska och svenska ekonomier i doldrum

Sverige: Den ekonomiska tillväxten har avtagit
Baltikum: Otillräcklig efterfrågan och fallande inflation
Risker: Ännu svagare efterfrågan, högre arbetslöshet, geopolitiskt tryck, diglobalisering
Miljömässig hållbarhet: Fortsatta förbättringar behövs

27 juni 2023: Läs hela analysen/rapporten här (PDF)

Inflation Reduction Act – en välsignelse eller en förbannelse för global tillväxt?

I takt med att den globala konjunkturcykeln sjunker ökar oron för hur länderna kan stimulera tillväxten framöver. Investeringar i den gröna omställningen är inte bara ett avgörande steg för att begränsa den globala uppvärmningen, utan också ett sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Industripolitik som den amerikanska inflationsminskningslagen (IRA) är ett aktuellt exempel. Även om industripolitiken kan vara ett kraftfullt verktyg för att främja ekonomisk tillväxt kan den också skapa handelshinder och därmed skada tillväxten. Här följer en kort frågestund om IRA och EU:s svar, följt av vår analys.

Frågor och svar om USA:s inflationsminskningslag (IRA)

Vad är IRA?
IRA är en statlig lag och klimatlag som anses vara den mest betydande klimatlagstiftningen i USA:s historia och tilldelar $400 miljarder (1,5 % av nominell BNP 2022) i federal finansiering över 10 år. Det primära målet med lagen, som antogs 2022, är att påskynda övergången till en grönare ekonomi genom att minska koldioxidutsläppen, främja inhemsk produktion av ren teknik och motverka Kinas dominans på detta område. Den syftar också till att bekämpa inflationen genom att t.ex. sänka energikostnaderna, därav lagens namn. Trots att det kommer att öka tillverkningen i USA innebär det en rad möjliga risker.
Klicka på länken nedan för att läsa mer.

24 april 2023: Läs hela analysen/rapporten här (PDF)

Hur inflationär är den gröna omställningen?

Större inflationsimpuls om övergången fördröjs

Greenflation är en inflationschock efter den gröna omställningen
Priseffekterna av en gradvis övergång är begränsade jämfört med den nuvarande höginflationsinställningen
Om övergången fördröjs riskerar den årliga inflationsimpulsen att bli tre gånger större
Gröninflationstrycket kan vara i stort sett ojämnt mellan länderna, vilket skadar länder som har mer att göra för att nå klimatmålen för 2030 och 2050

2023: Läs mer om detta från sidan 19 i januariutgåvan av Swedbank Economic Outlook (PDF)

Stabilitets- och hållbarhetsrapport

Hur väl förberedda är vi inför vintern?

Sverige: Den ekonomiska tillväxten fortsätter, men motståndskraften börjar avta
Baltikum: Avtagande tillväxt, kvartalshög inflation
Risker: Recession, inflationstryck, gasstörningar
Miljömässig hållbarhet: Vissa förbättringar, men mycket mer behöver göras

Den svenska ekonomin expanderade snabbare än väntat under tredje kvartalet. Arbetsmarknaden har förblivit stark, men arbetskraftsbristen har börjat avta. I november höjde Riksbanken sin styrränta med 75 baspunkter i en tid med kraftigt stigande rubriker och kärninflation. Och stigande bostadsräntor och en obarmhärtig levnadskostnadschock har lett till att bostadspriserna har avböjt med 12,5 procent sedan februari 2022.

Den litauiska ekonomin överraskade på uppsidan och fortsatte att växa under tredje kvartalet, medan den lettiska och estniska ekonomin sjönk. Arbetsmarknaderna i de baltiska länderna har varit fortsatt starka, men köpkraften har sjunkit. Konsumtionen försvagas och kostnadstrycket och den försvagade efterfrågan tynger företagens vinster. Inflationen har börjat sjunka i hela Baltikum, med stöd av finanspolitiska åtgärder, minskat externt kostnadstryck och svagare efterfrågan.

Riskerna för de ekonomiska utsikterna lutar nedåt. Mer allvarliga scenarier är möjliga, särskilt om vintern är kallare och längre än genomsnittet, och det är svårt att fylla på de europeiska gaslagren inför nästa vinter.

Energikrisen stimulerar investeringar i förnybart och energieffektivitet. Men på kort sikt ersätts naturgas av smutsigare alternativ, vilket ökar utsläppen. Kostnadschocken drabbar minst väl oproportionerligt hårt.

Q3 2022: Läs hela analysen/rapporten här (PDF)

Kinas gröna omställning

Klimatpolitik – kommer Kina att nå sina mål?

Att nå topputsläpp 2030 och koldioxidneutralitet 2060 kanske inte räcker
Anmärkningsvärda framsteg görs inom områdena ren energi och elfordon …
… men övergången från kolberoende är en utmaning

21 december 2022: Läs hela analysen/rapporten här (PDF)

Swedbanks ekonomiska utsikter – oktober 2022

EU-elproduktion påverkad av extremt väder i redan känslig situation

Europa har haft en energikris efter Rysslands invasion av Ukraina och den snabbt avböjande naturgasimporten från Ryssland. Dessutom har situationen under året förvärrats av andra faktorer som lett till minskad elproduktion. I Europa har sommaren präglats av värmeböljor och torka. Samtidigt har planerade underhållsstopp orsakat ytterligare problem.

Oktober 2022: Se mer på sidan 14 (PDF)

Swedbanks ekonomiska utsikter – augusti 2022

Energikrisen driver de europeiska ekonomierna mot stagnation

Det pågående kriget i Ukraina åtföljs av en ekonomisk konflikt mellan Ryssland och de västerländska allierade. I takt med att sanktionerna förstör den ryska ekonomin har Kreml beslutat att använda sitt ekonomiska vapen – naturgas. Många europeiska länder är mycket beroende av gas för uppvärmning under vintermånaderna och för elproduktion.

25 augusti 2022: Läs mer på sidan 12 (PDF).

Energikrisen skapar incitament för omställning, men kan även skapa hinder

EU och världen befinner sig mitt i en omställning för att minska utsläppen av växthusgaser och bromsa den globala uppvärmningen. Den pågående energikrisen i Europa och kriget i Ukraina sätter press på situationen. På kort sikt verkar utsläppen öka. På längre sikt bör energikrisen ge incitament för ytterligare investeringar i energiomställningen.

25 augusti 2022: Läs mer på sidan 17 (PDF).

Ekonomi vid extrema väderhändelser

De nordiska och baltiska ekonomierna har hittills varit relativt sparsamma

Effekterna av extremt väder varierar mellan olika geografiska områden, sektorer och därmed länder. Vatten och avfall, jordbruk, transporter och turism är bland de sektorer som påverkas mest.
Globalt sett ökar de direkta kostnaderna för extrema väderhändelser och har uppgått till cirka 100 miljarder euro varje år sedan 2010.
Även om indirekta kostnader från extrema väderhändelser, som minskad ekonomisk aktivitet, störningar i leveranskedjan och hälsoeffekter, är svårare att kvantifiera, tyder studier på att de kan vara en ytterligare multipel av direkta kostnader som sträcker sig från 1,5X till över 10X.
Trots detta har de nordiska och baltiska ekonomierna hittills varit relativt sparsamma och drabbats av ganska små förluster på grund av extrema väderhändelser. Kostnaderna förväntas dock öka i takt med att klimatförändringarna intensifieras, vilket påverkar fler delar av världen.
Storskaliga investeringar kommer att vara nödvändiga för att den globala ekonomin och samhällena ska kunna minska riskerna från extrema väderhändelser. Uppåtgående pristryck och kapitalförluster är också sannolika.

17 december 2021: Läs hela analysen/rapporten här (PDF)

Vad händer i Glasgow?

Den beräknade vägen för global uppvärmning leder till 2,7 °C i slutet av seklet, och inte 1,5 °C som målet är.
Årets FN-konferens om klimatförändringar är viktig eftersom länderna kommer att presentera hur de planerar att begränsa sitt koldioxidavtryck, som utlovats i Parisavtalet.
Fyra mål kommer att vara huvudfokus: begränsning, anpassning, finansiering och samarbete. Målen verkar långt ifrån uppnåeliga med tanke på den nuvarande situationen.
Dubbla investeringar behövs för att begränsa ytterligare utsläpp och för att anpassa sig till de klimatförändringar som redan pågår.
Den rådande globala energikrisen har förstärkt behovet av ren och stabil energiproduktion och kan öka incitamenten för investeringar i gröna energikällor.

28 oktober 2021: Läs hela analysen/rapporten här (PDF)

Swedbanks ESG-monitor: Koldioxidprissättningen påskyndar den strukturella förändringen

Indikatorer för hållbar utveckling visar att alla nordiska och baltiska länder har en lång väg kvar att gå för att nå 2030 års mål för hållbar utveckling. På sektornivå har framför allt energi och transport, jordbruk och skogsbruk höga utsläppsintensiteter i många nordiska och baltiska länder.

För att världen ska nå nettonollutsläpp krävs ett högre koldioxidpris. Detta skulle få störst påverkan i koldioxidintensiva och exportberoende sektorer inom gruv- och tillverkningsindustrin, allmännyttan och transportsektorn. Omställningsriskerna är betydande i Norden och Baltikum, även om de flesta har en utsläppsintensitet under det globala genomsnittet.

23 juni 2021: Läs hela analysen/rapporten här (PDF)

Klimatförändringar och centralbanker: Skydd av prisstabilitet är minimikravet

Centralbankerna börjar ta hänsyn till klimatförändringarna. Justeringar av penningpolitiska åtgärder kan vara nödvändiga och de är möjliga inom ramen för ECB:s och Riksbankens mandat. Grön lutning av tillgångsköp kan motiveras, men inte som ett stort klimatpolitiskt verktyg.

31 maj 2021: Läs hela analysen/rapporten här (PDF)

Den gröna taxonomin: en drivkraft för övergången

EU:s gröna taxonomi och upplysningsförordning kommer att minska gröntvätt och påskynda den gröna omställningen. Vi räknar med att effekterna på räntorna kommer att vara måttliga på kort sikt, men effekterna på aktiekurserna och de långsiktiga finansieringskostnaderna kan vara betydande. Totalt sett har Norden goda förutsättningar att vinna, medan vissa sektorer förlorar. Effekterna i Baltikum kommer att vara mindre på kort sikt.

15 mars 2021: Läs hela analysen/rapporten här (PDF)

Ännu ett stort år för EU:s gröna politik

Trots krisen godkände EU en våg av gröna reformer 2020. 2021 kommer att vara avgörande för genomförandet av dem. Om allt går som planerat kommer reformerna att stödja gröna investeringar, driva upp koldioxidpriset och fortsätta driva marknaderna mot gröna tillgångar.

1 februari 2021: Läs hela analysen/rapporten här (PDF)

Ett viktigt val för planeten

Klimatpolitiken utgör en stor skillnad i Trumps och Bidens agenda. Bidens plan inkluderar stora gröna investeringar och en demokratisk seger skulle stödja gröna teknikindustrier globalt.

24 september 2020: Ett viktigt val för planeten

Sveriges gröna återhämtning: Närmare men inte riktigt där än

Det svenska budgetförslaget för 2021 innehåller åtgärder som ska stödja en grönare återhämtning, men det direkta stödet förblir relativt blygsamt jämfört med nordiska motsvarigheter.

Bland de nordiska länderna ligger Sveriges utgifter i linje med Finlands, eftersom båda länderna har prioriterat transportsektorn.

21 september 2020: Sveriges gröna återhämtning: Närmare men inte riktigt där än

Ingen grön återhämtning än

Gröna investeringar står bara för en liten del av de globala stimulanser som hittills har tillkännagivits. Tillkännagivna gröna stimulanser i Norden och Baltikum varierar kraftigt, med Danmark i framkant.

27 augusti 2020: Ingen grön återhämtning än

Svensk grön obligation: Utgivningsdatum

Den svenska regeringens första gröna obligation är en viktig politisk signal och kommer att stödja utgifter mot Sveriges miljömål. Med tanke på statens ökade lånebehov är tidpunkten för emissionen av gröna obligationer bra.

24 augusti 2020: Svensk grön obligation: Utgivningsdatum

Swedbanks hållbarhetsindikatorer visar att det behövs fler framsteg

Kommer EU:s återhämtningsfond att hjälpa till att nå målen?

25 juni 2020: Swedbanks hållbarhetsindikatorer visar att det behövs fler framsteg (PDF)

En grönskande återhämtning

Politiskt momentum och billigare förnybart stödjer en grönare krisåterhämtning i Europa. Norden är på rätt spår, men mer behövs.

22 juni 2020: En grönskande återhämtning

Grön protektionism – hot eller möjlighet?

21 januari 2020: Grön protektionism – hot eller möjlighet? (PDF)

Makro-ESG: Underskridande av hållbarhet

Alla nordiska länder underskrider de gröna och sociala målen till 2030. Styrning är fortfarande en styrka i Norden, men gröna och sociala investeringar är avgörande för fortsatt tillväxt.
21 november 2019: Makro-ESG: Underskridande av hållbarhet (PDF)

Hållbarhetsanalys