En viktig del av samhället

Som en del av det finansiella systemet spelar Swedbank en viktig roll i samhället. Genom att främja sparande och låna ut pengar till hushåll och företag bidrar vi till våra kunders ekonomiska trygghet och stödjer den nationella ekonomin. Vår verksamhet påverkas av ett antal faktorer, varav de viktigaste är:

Kundbeteende

Kunderna väljer allt oftare att banka digitalt. Samtidigt söker många fortfarande personlig hjälp i mer komplexa frågor. Vårt mål är att göra all daglig bankverksamhet digital, men ändå erbjuda personlig hjälp på våra fysiska mötesplatser.

Tävlingsinriktad

Konkurrensen består av såväl traditionella banker som nya företag. För att förbli relevanta för våra kunder måste vi kontinuerligt förbättra våra erbjudanden, till exempel genom att analysera vår stora kundbas för att utforma mer skräddarsydda tjänster och produkter.

Makroekonomisk utveckling

Som en integrerad del av ekonomin är vi beroende av den ekonomiska utvecklingen globalt och lokalt. För att förbli konkurrenskraftiga och relevanta måste vi snabbt kunna anpassa oss till förändrade marknadsförhållanden.

Regulatoriska frågor

Banksektorn omfattas av ett antal regleringar vars syfte bland annat är att öka den finansiella stabiliteten och förbättra bankkundernas ställning. Detta påverkar konkurrenslandskapet och hur vi prissätter våra produkter.

Finansiell brottslighet

Banker utsätts ofta för ekonomiska brottslingar. För att öka säkerheten för våra kunder måste vi därför kontinuerligt förbättra våra processer och rutiner. Vår ambition är att uppnå en ledande internationell branschstandard inom detta område.

Räntenettot är vår största inkomstkälla

Swedbanks huvudsakliga intäktskälla är ränteintäkter från utlåning. Utlåningen finansieras genom inlåning från företag och privatkunder samt genom kapitalmarknadsfinansiering. Räntenettot är skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader på inlåning och finansiering.

För att bibehålla en låg risknivå måste vi förstå och prissätta vår utlåning korrekt. Kreditmarginalen måste därför vara tillräckligt hög för att täcka kreditnedskrivningar för Kredittagare som inte kan betala sina räntor eller amortera sina lån. Marginalen ska även täcka kostnader och ge avkastning på eget kapital.

Det är viktigt för oss att de pengar vi lånar ut bidrar till en hållbar utveckling och som bank spelar vi en viktig roll i omställningen till ett hållbart samhälle.

Räntenettot och kreditnedskrivningarna är både starkt kopplade till den ekonomiska utvecklingen och för att överleva svåra ekonomiska tider och fortsätta att stödja våra kunder har vi kapitalreserver för oförutsedda förluster. Storleken på detta kapital, som till stor del består av aktieägarnas investerade kapital, bestäms av olika regelverk och beror delvis på hur riskfyllda våra tillgångar bedöms vara.

Pengar och kort är viktiga för nettoprovisionsintäkter

Provisionsintäkterna är vår näst största intäktskälla och består av avgifter för produkter och tjänster som kapitalförvaltning och kort. Vårt kapitalförvaltningsbolag Swedbank Robur är Sveriges största kapitalförvaltare. Intäkter från kapitalförvaltning genereras av en avgift på förvaltade tillgångar och påverkas därför delvis av börsens utveckling. Efterfrågan på hållbara investeringar ökar och idag erbjuder vi olika former av hållbart sparande.

Kortavgifter utgör merparten av våra betalningsintäkter och våra intäkter genereras av kunder som använder våra kort för att handla samt från butiker och restauranger som använder våra terminaler. Intäkterna består av årliga avgifter men baseras även på transaktionsvolym.

Personal och IT är våra största driftskostnader

Swedbanks största kostnad är löner. IT samt fastigheter och hyror är också en stor kostnad då vi har ett distributionsnät i form av både digitala kanaler och fysiska mötesplatser. Swedbank är också en stor skattebetalare på de marknader där vi är verksamma.

Kreditnedskrivningar varierar över tid

Swedbanks kreditnedskrivningar är normalt låga då vi länge har haft en låg riskaptit. Kreditnedskrivningar redovisas enligt IFRS 9 som baseras på en bedömning av förväntade framtida kreditnedskrivningar. Detta innebär att avsättningarna för förväntade kreditnedskrivningar kan förändras antingen uppåt eller nedåt över tid beroende på hur framtidsutsikterna förändras.